image

Påsken är här och det betyder några extra dagar att snickra i huset. Igår spacklade jag gästrummet, och slipade och spacklade hallen ner mot källaren. Idag blir det ännu mer slipande och spacklande innan vi far på påskkalas. Tanken är att den påskgula färgen så småningom skall bort.

Vi har kommit riktigt långt i huset. Alla lister(minus kvartslisterna) sitter på nedervåningen och de ska J ge sig på idag.

Ni kanske undrar hur det gick med skatboet? Bo och bo, det var en svit som de hade byggt. J rev ner det och på några timmar byggde skatorna upp det igen. Nu snöar det och det känns så elakt att riva ner det. Vi hoppas att de inte lägger några ägg just nu, utan spar dig så vi hinner såga ner häcken. Med den åtgärden bör vi vinna matchen mot skatorna.


När jag skriver detta sitter jag uppe vid vårt äldsta fönster och blickar ut över Öresund. Fönstret är nog från 20-talet och blickandet mot vattnet sker mellan andra hus och några industrier. Det jag skulle komma till är att det är ljust och klockan är 19.30. Att ljuset har återvänt till oss är så underbart att jag nästa saknar ord. Att åka hem med bussen till vårt hus, att gå genom trädgården och titta på blåsippor, skilla, krokus och snödroppar gör mig lycklig. Att veta att J snart kommer hem och veta att en mysig kväll väntar, det är så ljuvligt. Livet är gott trots strulande hantverkare och uppsagda kollegor.

Här ser ni några bilder från helgen då Tobbe, Amalia och lilla Nils var och hälsade på. Maken till söt bebis, han ser så go´och klok ut att man bara vill låna hem honom. Nu är han nog inte till utlåning för jag tror inte att Rent-a-baby har kommit till Sverige än, men ni förstår hur jag menar. 

 

 




 

Jag borde ändra headern till Bröllopscoach renoverar hus. Det skulle vara snyggt. Bröllopsbloggen har tillfälligt tappat sitt bröllopsfokus men för all del, var inte blyga, det är bara att fråga på om bröllop ändå.

Helgen har varit skön och trots att det är helg så ofta, så får jag inte nog. Jag skulle gladeligen ha helg ännu lite oftare. Vi har för andra gången sedan jul varit utanför huset, en mycket trevlig middag hos våra vänner i Malmö. Vi kom hem vid tvåtiden på natten och gårdagen blev således något långsam. När det sociala livet återvänder, så känns det även som livet börjar återvända så smått.

Jag kommer aldrig renovera ett hus igen i den här omfattningen. Allvarligt talat så förstår jag inte hur människor frivilligt utsätter sig för detta(Carro du är min hjälte!). Men det har blivit underbart fint och det är vi som har gjort det. Jag antar att minnena om hur slitit det var kommer att blekna så småning om.

Här ser ni en förebild på badrummet. Härlig furukänsla, lite bastu, lite fjällstuga. Kanske skulle vi behållt det?

 


image

Ni stör mig i min säng. Ska det vara så svårt att få ordning på elementet i mitt sovrum? Allt jag kräver är att det inte låter som en störtflod. Jag föredrar att sova bredvid min man i min säng, men er inkompetens gör det omöjligt. Tack och hej.

För er som undrar, J klarar att sova där tack vare att han inte hör så bra.


image

Jag älskar vårt hus. Det är så fint, en riktig dröm. För andra ser det kanske ut som ett 20-talshus omklätt under 70-talet men i mina ögon är det en pärla. Man ska inte älska materiella ting, men jag kan inte låta bli.

Jag har funderat varför inte alla som kommer hit jublar och klappar i händerna som jag gör varje gång jag kommer hem. Min teori är att alla är avundsjuka. Nej, det är inte min teori.

Delvis beror det på att vi tillsammans har planerat och genomfört förändringarna i huset, vi har skissat tillsammans och spacklat. Vi har slipat, målat och drömt och nu är vi här. För varje dag som går så är det något som hamnar på rätt plats. Hallen är fogad och klar. Nu återstår att se om VVS:arna kommer idag. Jag har en låååååång lista till dem och börjar bli lite smått irriterad. Ska det ta fyra försök innan man får tätt på ett läckande avlopp? I think not.



image

Vi har haft lite toabekymmer. Klinkern på gästtoaletten fick vi bestämma snabbt som ögat. Det blev inte riktigt som vi tänkt oss när det väl var på plats. Tråkigt blått istället för sobert grått. Det fräscha vita på väggarna såg dåligt målat ut och vårr snygga kommod kom inte alls till sin rätt. Operation Pimpa toan inleddes, resultatet syns på Eskilsminne inom kort. Här är en preview endast för er.