Kära vänner, i dessa tider av klimatångest, vill jag tipsa om en dokumentär, No impact man, den finns bl.a. på Netflix. Bara se den. Strunta i Idol och titta på något som gör skillnad.

En familj bestämmer sig för att inte göra någon negativ klimatpåverkan under ett år. De ska inte skapa några sopor, bara äta sådant som är närproducerat, de stänger av elen i lägenheten, skaffar en kompost, tar sig fram till fots, cykel och sparkcykel, skippar toapappret (!) osv.

Alltså det kanske inte låter så spännande men den fick mig verkligen att tänka till och inspireras. Vilka sopor skapar jag som är onödiga? Vad kan jag minska på? Vad kan jag låta bli att konsumera?

Familjen började umgås när ingen tv fanns som höll dem hemma och inga kläd- och sakinköp behövde göras.

Sannerligen tankeväckande film. Se den!


image

Det är inte riktigt som innan, det här livet. Nu är den absoluta höjden av lyx att själv få storhandla en kväll. Ensam. Allena. Förr, när vi var DINKs ( Dubbel Income No Kids), så var höjden av lyx resor, middagar och att ligga och glöta på spa i en dag eller två. Att själv få styra sin tid.

Alltså den här bloggen är ju allt annat än reklam för småbarnslivet, men kanske ger det en realistisk bild av det i alla fall. Hur som helst finns det inget som förbereder än på hur livet förändras när man får barn. Det är för var och en att själv upptäcka.


Jag träffade min kusin i somras, han är också småbarnsförälder. På frågan hur han mådde svarade han “ja man är ju småbarnsförälder så man är ju konstant trött”. Jag har funnit hans svar väldigt trösterikt. För lite så är det, man lär sig leva med trötthet när man är småbarnsförälder.

Idag är en sådan supertrött dag. Elsa sov oroligt, ammade fyra gånger och gnydde mest hela natten. När man vaknar efter en sådan natt har man två val, antingen känner man efter hur trött man är hela dagen, eller så grejar man för fullt och dopar sig med kaffe och godsaker. Väljer man det senare alternativet så känns allt lite lättare. Det har jag gjort idag.

När man sen bara vill vila men inte kan, då brukar jag sätta på ett Sommar i P1, lägga mig på golvet och låta Elsa klättra runt på mig. Det är inte sömn, men väldigt mysig vila.

image

Nattsuddaren Elsa.


Elsa är i en alldeles förträfflig ålder just nu. Tio månader. För att komma ihåg detta så tänkte jag beskriva hur ett dygn med vårt barn ser ut.

05.47 väcks jag av att personen i fråga sätter händerna i mitt nylle och reser sig upp. Alternativt siktar hon på ögat eller näsan och kniper till med sin lilla näve med sylvassa naglar. Japp, vi samsover och det ska vi göra till hon flyttar hemifrån, för den som orkar oj:a sig. Amma likaså. Där i krokarna tar hon sig en liten morgonslurk innan hon fortsätter klättra på sin mor som fortsätter låtsassova.
07.00 har man tur så tar hennes far henne en stund när han går upp. Så att mor som haft nattskiftet får sig välförtjänta 45 minuter i sängen utan vilda bebin.
08.00 frukost för mor och barn. Har man tur är barnet nöjt lekandes på golvet och mor kan sörpla kaffe i fred. Har man otur blir frukosten en stressig historia där mor och barn är likaledes hungriga och på dåligt morgonhumör.
09.00 trött bebis få vänta på sin morgonslur medan mor i huset duschar.
09.30 läggning i vagnen.
10.30-11.30 uppstigning, förmiddagsslurk och mat
12.00 fadern kommer hem på lunch. Vi försöker äta tillsammans. Går sådär.
12.50 fadern åker tillbaka till jobbet.
13.30-14.30 bebisen börjar bli trött eller hungrig eller både och. Detta åtgärdas med mat och lur.
15.45 jackpott! Det blev en långlur så att både mor och barn fick sova.
16.00 energipåfyllning medelst mat för mor och barn.
16.15 ärenden uträttas som besök i affären, biblioteket eller allhanda shopping. Om vi haft besök eller hälsat på någon så sker det ofta mellan förmiddagsluren och eftermiddagsluren och då blir de här timmarna lugna istället.
18-19 middag för bebis, matlagning och donande hemma. Fadern är hemkommen och ligger gärna på golvet och smyglurar(alltså somnar) med sin dotter. Dottern är i högsta grad vaken och kan, om fadern har otur, köra en grip-i-näsan-med-liten-babynäve som väckningsmetod.
20.15 promenad i tulan. Bebin kanske tar en liten powernapp, eller inte.
21-21.30 läggning som består i en amning och lite rullande fram och tillbaka. Är oftast en snabb historia på en kvart max. Och nu när jag skrivit detta så kommer det säkerligen ändras.
22.30-23 föräldrarna stupar i säng
01.15 Elsa vill amma.
03.35 Elsa vill amma.
05.47 Bebisnäve i fejjan och allt börjar om.

image

image



Vi har alltså varit i Dalarna i helgen, utanför Malung. J har jagat fågel och Elsa och jag har njutit av lugnet, tystnaden och friheten från täckning. Fasten resan är förskräckligt jobbig med en liten bebis så är det skönt med nya vyer och perspektiv. När man bor i stan så är liksom allt så nära, in your face, så att säga. Då är det skönt att få stå på toppen av ett berg och känna sin egen litenhet, att det finns något som är så mycket större än en själv och ens bekymmer. Enkelheten och skönheten i naturen.

image

image

image

image

image

image


Jag har i tanken skrivit blogginlägg om vilken underbar tid det är med Elsa nu. Hon har varit så glad och nöjd. Bara hängt med och livet har känts lätt för henne och för hela familjen. Men så hände något.

Plötsligt vill hon bara vara i famnen. När man sätter ner henne för att leka eller krypa börjar hon klaga. Hon sover oroligt och ammar minst tre gånger per natt. Hon säger ifrån i tid och otid. Och så slog det mig. Utvecklingssteg. Pust! Nu har vi veckor av detta att vänta. Visst gör de det lite lättare att veta att det är ett utvecklingssteg och det enda vi kan göra är att ge henne det hon behöver. Närhet, tröst och uppmuntran.

Fick tipset om appen Wonder weeks som baseras på 30 års forskning kring barns utveckling och den ger bra vägledning kring utvecklingsstegen. Ett litet tips när det känns som något bytt ut ens lilla barn.

image



När J kom hem från jobbet härom kvällen så var jag så trött på husets fyra väggar. Väldigt konstruktivt(och möjligt lite PMS-igt) deklarerade jag att jag spyr på vårt hus och vår mat och allt däremellan. Ja jag erkänner, det bor en lite dramaqueen hos mig som tittar fram emellanåt. Så för att undvika en veritabel spyfest så tog vi vårat pick och pack och vår bebis och for till Råå. Vi köpte take away och såg en korallfärgad sol sänka sig ner i havet. Magiskt. Så hade vi alla lite mer energi till nästa dag. Mys deluxe.

image

image

image

image


Idag är jag i det närmaste euforisk. Vinden på 10m/s har mojnat och sommaren är är. Elsa var nöjd i sitt lilla tält och jag fick tio minuter i solen lyssnandes på Sommar i P1. Att vara ute med Elsa har varit svårt, hon verkar störas oerhört av solen så vi har liksom fått hålla oss inne, men med solhatt, i UV-tält, i skuggan av vår pergola så fann hon sig tillrätta i åtminstone några minuter. Tänk så nöjd man kan vara med så lite numera. Som mamma alltså, när tio minuter är lyx.

image