marie-waltherPå Helsingborgs bröllopsmässa träffade jag fotograf Marie Walther (www.mwpd.se) och bad om några tips om vad man ska tänka på när man väljer fotograf. Marie sa på en gång kemi och att man tycker om bilderna, svårare än så är det inte. Sen har ju de flesta ekonomiska begränsningar och hennes tips där var att man ska ta några bilder hos fotograf även om budgeten är snäv. Många brudpar har blivit besvikna när deras lillebrors kompis moster, som är “jättebra” på att fotografera, lyckades få med faster Agdas armbåge på varenda kort. Bilderna är ett minne för livet, man måste inte lägga en förmögenhet på foton men det kan vara en trygghet att veta att man åtminstone har en vacker bild för framtiden. För er som har ögonen med er så hade HD använt sig av Maries bilder för att illustrera artikeln om mig, helt utan att vi visste om det. Kul!


Ninanna ninananna och här kommer veckans boktips! Jag har blivit helt kär i böckerna om Damernas detektivbyrå och Mma Ramotswe. Jag blir lycklig ända in i hjärtat när jag läser om Botswanas första kvinnliga privatdetektiv. Författare är Alexander McCall Smith. Jag satt och tänkte på hur jag kunde få in ett boktips i en bröllopsblogg och så kom jag  på att på smekmånaden då kan man läsa! Och göra mycket annat också men det blir ett annat inlägg.


Min blogg har varit uppe i knappt en månad. När jag efter bara två veckor fick reda på hur många som läste den blev jag  förvånad. Igår var det 55 personer som läste mina tankar. Vilka är ni? Vad gör ni? Vad intresserar er? Skriv gärna en kommentar och berätta. Kanske råkade du hamna på fel sida och hittade min blogg? Kanske planerar du bröllop eller så gör du som jag och drömmer om bröllop? Berätta!


På sin bröllopsdag kan man behöva någon att luta sig mot innan allt drar igång. Någon som rusar iväg för att köpa en korv med bröd när hungern sätter in, någon som springer och köper extra strumpbyxor en kvart innan vigseln drar igång, någon att lita på helt enkelt. Men det är inte alltid så lätt att välja tärna, många brudar känner krav att de borde välja sin syster, fästmans syster eller sin bästa kompis. Personer som kanske inte är de mest lämpade, någon som blir kinkigare än dig om de inte får mat, någon vars sminkning måste vara perfekt för att annars krisar de ihop. Vad är egentligen rätt, att välja den som borde vara tärna eller välja den man vill ha som tärna och som är det stöd man behöver? Just kring bröllop känns det som det är extra mycket måsten och borden, det blir ibland svårt att urskilja den egna viljan.


Jag har fått en idé om att sy om min mammas gamla brudklänning till mitt bröllop. När det nu står(när som helst passar mig, J). Ett problem är att mamma är 10cm kortare än jag och vägde lite mer när hon gifte sig. Klänningen passar helt enkelt inte. Dessutom tvättades den inte direkt efter bröllopet och har därför 35år gamla svettfläckar på sig. Sidenet har dessutom gulnat lite men det kan jag leva med. Finns det någon därute som sytt om en klänning? Vad kostade kalaset? Blev du nöjd? Det är något vackert i tanken att bära sin mors gamla klänning.


Jag vill ha en bröllopsbutik med en massa begagnade brudklänningar. Jag tror att det sitter oerhört mycket lycka i en begagnad eller hyrd brudklänning. Man skulle kunna köpa in brudklänningar från blocket och tradera eller så kunde brudar lämna in dem efter bröllopet när man behöver lite extra pengar till bröllopsresan. Ett gigantiskt bröllopsparadis för de som vill köpa brudklänning till ett bra pris. Det klassar in i den ekologiska trenden också, use and reuse. Vill du ta denna idé och förverkliga den, varsågod. Den finns kanske redan, tipsa mig gärna om var i så fall!


Nuförtiden ska bröllop ha tema, allt ska vara personligt och spegla paret. Bröllopet ska vara en upplevelse för alla gäster och för brudparet. Man ska gärna överraska gästerna med något uppträdande och dessutom ska man ge dem en present när de går hem. Ibland känns det bara för mycket. Det ska vara en sådan prestation att gifta sig. Man får inte glömma bort att bröllopet håller man för att, inför världen, bekräfta att man vill leva med varandra resten av livet. En hyllning till kärleken. Mer än så behövs egentligen inte.



dsc00386Idag är det bröllopsmässa i Helsingborg mellan kl. 11-17. Jag var på visningen som började kl.13. Jag känner ofta att det är lite “för mycket” på mässor. Allt ska vara så gulligt och härligt och det blir bara för mycket. Det som räddade hela mässan var på visningen när det var två tjejer och två killar som kom ut i par. Yes! Äntligen har de homosexuella fått en plats på mässan, om än en liten plats, så var de ändå där. Modellerna var jätteduktiga måste jag också tillägga. Jag gick själv brudmodell på en mässa för några år sedan, jag såg totalt skräckslagen ut. Brudar som är rädda på bröllopet är ute. Jag funkade inte som en modern brud och fick lägga ner den karriären.


När jag ställde upp som bröllopscoach för några bekanta tackade de mig genom en flaska lyxigt schampoo i en fin påse. Jag blev så glad att jag fick tårar i ögonen. Denna lilla gest hade jag absolut inte väntat mig och den värmde så gott! I all deras bröllopsstress kom de fortfarande ihåg alla de som hjälp till för att göra deras dag möjlig. Man kan tacka med allt från en chokladask till en bok till en middag, eller något annat. Det är tanken som räknas. Kom ihåg alla som hjälper er!