Jag är förvånad över att Ebola just nu tar större plats i svenska medier än den allvarligaste kemikalieolyckan i modern tid. Ja, för så kallas det av svenska forskare.

Jag pratar om det förgiftade vattnet som så många som tre miljoner svenskar kan vara berörda av. Tre miljoner.

Man har hittat förhöjda halter av PFOS i dricksvatten. Värst drabbat är Kallinge, Tullinge, Uppsala och Båstad. Men värden över gränsvärden har uppmäts på 66 orter i Sverige.

I Kallinge så har man kommit fram till att ämnet PFOS som tidigare användes i brandskum har förgiftat grundvattnet. PFOS är ett perflourerande ämne. Det är numera förbjudet inom EU men andra flourföreningas används flitigt som impregnering till bl.a textilier. Det finns en faslig massa sådana ämnen som går under samlingsnamnet PFC(PFAS) Ingen vet effekterna av dessa andra ämnen, eller om de är mindre farliga.

Förutom för att göra textilier vatten-, fett- och smutsavvisande som tex Gore-tex jackor och skor kan flourföreningarna användas till teflonpannor, bakplåtspapper, pizzakartonger, papptallrikar, soffor, mattor, möbler, bilvårdsprodukter, skokräm, golvpolish och mycket mer. Just det, i micropopcornpåsar också.

Ingen vet vilka effekterna kommer att bli för de som druckit av vattnet. Det man hittills vet är att PFOS inte bryts ned. Eftersom det inte bryts ned så ansamlas det i växter, djur och människor. Vi kan också inhalera det via damm. Det överförs via graviditet och amning. Det orsakar sjukdomar så som sköldkörtelrubbningar, försämrad reproduktionsförmåga, ökad risk för cancer och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Så när någon tycker att jag miljöhetsar för min egen skull så säger jag nej. Det är för framtida generationer. För att mitt barn ska kunna få barn. För att jag, mitt barn och mitt barns barn inte i högre grad ska drabbas av sjukdomar som skulle kunnat undvikas. Detta är anledningen till att jag bryr mig om vilken madrass mitt barn sover på, vilka kläder den har på sig, vad den leker med, vad jag äter och vad den ska äta. Vad den dricker ur för flaska. Vad den har för napp. Vilka kastruller och pannor som jag har i köket. Vad jag smörjer in min kropp med.

Jag tycker att försiktighetsprincipen bör praktiseras när det kommer till kemikalier eftersom vi inte kan förutse konsekvenserna av nyttjandet av dem. Kemikalielagstiftningen är för vek.

Här kan ni läsa en debattartikel i ämnet. Gå gärna i på tv4-play och se Uppdrag gransknings avsnitt Det förgiftade vattnet.

Jag är medveten om att i detta fall har de drabbade inte kunnat påverka sin situation. Men att inte agera för att minska kemikaliecocktailen som jag och mitt barn utsätts för, när jag har både kunskapen och möjligheten, det är inte försvarbart.



Jag har skrivit om det förut, hur vi föräldrar skräms till konsumtion. Inga konsumenter är väl så lättlurade som just föräldrar.

Babyskydd får inte vara mer än 5 år gamla. Eller var det 5-7år. Eller var det så att de kan testas av NTF för att faktiskt se om de är säkra efter 5 år. Buden är många. Här hemma har vi funderat på hur ett babyskydd kan hålla så kort tid medan alla plastdetaljer i en bil håller mycket längre. Men nog om det. De flesta föräldrar vill ha det bästa till sina barn och lägger ofantliga summor på allehanda pryttlar.

Själva köpte vi ett babyskydd för en stor stark. Japp. J betalade med en öl för ett begagnat babyskydd. Fint så. Det är våra vänner som har haft det till sina två barn och det har mellan 1-3 års användning kvar i sig, om man följer rekommendationerna. Dock snubblade jag över ett reportage från Aftonbladet tv som visar att Råd & Röns tester av babyskydd och bilbarnstolar är betydligt hårdare än den ECE-märkning som gör att babyskyddet får säljas i Sverige. Vissa babyskydd fick så låga poäng som 1 på en 1-100 skala där 100 är bäst. Det däremot är ju läskigt på riktigt.

Som svensk är man ofta ganska godtrogen och tänker att om det säljs i Sverige så är det godkänt och bra. Vi är ju kända för vårt säkerhetstänk. Så är inte fallet. Efter att ha sett reportaget så sökte jag efter vårt babyskydd på Råd & Röns hemsida och fann att det hade fått 78 av 100 poäng vilket är klart godkänt. Nu kan jag vila gott även i vårt starkölsköp. Funderar du över ert babyskydd så rekommenderar jag dig att kolla in reportaget och surfa in till Råd & Rön och söka efter er stol.

Här ser ni vår pärla! I all sin solblekta prakt. Vi är väldigt nöjda med just detta inköp.
image


Då går vi in i graviditetsvecka 36. Fortfarande så händer det varje dag att jag tittar ner på magen, ler och skakar på huvudet åt det ofattbara. Att vi väntar barn. Att det är på riktigt. Att vi inom en snar framtid är tre personer i vår lilla familj.
image

Status: Fötterna har svällt ut och tagit oanade proportioner.
Sover galet dåligt. Vaknade 03.56 inatt och kunde inte somna om. Jag går in in någon slags vaken dvala med massor av jobbiga drömmar. Jag snurrar runt men kommer liksom inte ner i sömn.
Jag är dessutom förkyld igen. Ni vet när jag skrev om den där padd-känslan? Den hänger liksom kvar. Det går inte att andas ur näsan och halsen är svullen. Ja hela ansiktet är svullet. Jag känner mig som Grodan Boll. Ont i kroppen har jag också, vilket kommer när det är för mycket.
Ja, så nu gissar jag att det är de sista 3-7 tunga veckorna som startat och det är bara att gilla läget. Jag får öva mig i acceptans, vila mycket, yoga och vara i naturen.
Jag har inga speciella cravings men jag är väldigt känslig över kommentarer om mina matvanor. J har bitit sig i tungan många gånger. Det räcker liksom med fel tonfall när han frågar om jag vill ha mer. Att vara partner till en gravid kvinna är nog inte helt lätt.
Bebisen väger nog runt 2,4kg nu och är ca 45cm lång.


Sicken helg vi haft! Vi började lördagen med ett seminarium om vaccin. I fyra timmar. Superintressant och aktuellt eftersom vi snart har en liten en. Det är nog första gången på över ett och ett halvt år som jag har varit i ett sådant forum. Hjärnan höll, kroppen höll, humöret höll, men sedan var jag mosig. Vi fortsatte hem till våra goda vänner på Hultet och blev bjudna på en riktig festmåltid. Idag övade killarna skytte och kvinnorna och barnen lekte med kattungarna. Jag och J hann med att bli förevigade tillsammans med magen också. Det är annars något som vi helt glömt bort.

 

 


Nu är vi alltså inne i v.34. Tiden går så fort men ändå otroligt långsamt. Idag har vi varit på en absolut fantastisk förlossningsförberedande kurs. Vi känner oss nog ganska redo båda två efter detta. Så redo som man nu kan känna sig.

Status: stödstrumpor på! Stödstrumporna är ett måste, jag blir annars helt rund under fötterna. God aptit, fortfarande får jag plats med mycket mat i magen. Obekväm när jag ska sova. Det tar en evighet att komma till ro och jag får vända på mig hundra gånger för magen är obekväm. Förväntansfull.

Jag vet inte om det är tröjan men jag tycker att det ser ut som jag växt på bara denna vecka.

image


Nu är skötbordet monterat och klart. Att man kan bli så oerhört lycklig över en sådan sak. Min egen hemsydda, ekologiska, reuse skötbädd ligger redo. Newborn blöjor, flanelltvättlappar och handdukar. Lite mer saker som ska dit, men vi har ju gott om tid på oss.

Skötbordet är det enda större som vi har köpt nytt och det är för att vårt badkar har lite speciella mått.

image


Här kan ni se en av babykorgarna som jag har sytt nya kläder till. Den är så ljuvlig att jag gissar att bebisen inte alls kommer vilja sova där. För visst är det väl så det brukar bli:). Nåja, fin är den och färdig är den. Allt som allt kostade det hela bara en ny madrass, resten är omsytt från gamla linneskåp.

image


Vilken liten gullig mage jag hade i v.22+0!
Nu börjar den kännas stor på riktigt, och större kommer den bli. Ni kan tro att det ser roligt ut när jag gör mina ryggrullningar i yogan med världens bulle. Eller när jag dansar. Det är liksom Barbamamma-looken hela vägen.

Status: mycket sammandragningar. Börjar känna mig redo att möta bebisen. Otymplig. Pustar och stånkar alldeles oavsett vad jag gör. Jag och J kan börja tokskratta åt alla konstiga avgrundsstånk jag gör när jag ska sätta mig, ställa mig, lägga mig, vända mig osv. J får ofta putta på. Behöver vila middag varje dag för att hålla ihop. Vid gott mod.

image


Alltså det är svårt att lyssna till sin egen röst ibland. Till exempel så har jag vid två eller tre tillfällen i graviditeten haft jättestor hunger. Och då har jag försökt lyssna på kroppen och äta. Även om det har varit precis innan läggdags och dessutom mitt i natten. Jag har tänkt att kroppen säger till vad den behöver.

Varje gång jag har berättat om ätandet för min barnmorska så har hon varit lite missnöjd. Man måste ju passa sig och inte ska man äta för två heller! Då är det svårt att hålla fast vid sin egen tro. Hon är ju ändå specialist på graviditeter. Att lyssna på mig själv blir dock lite lättare för varje gång. Även denna gång gick nattätandet över och aptiten blev mer som vanligt. Det var en liten tillväxtfas av något slag. Eller som en tjej på min gravidyoga sa ” wow, you have really grown!”. Ja det har jag. Nu börjar det bli tungt, jobbigt att ligga ner, svårt att resa sig, svårt att sätta på sig strumpor och skor. Pust och stånk vad jag än gör. Och helt underbart. Det är som att jag äntligen förlikats med graviditeten och överfylls av lyckokänslor över vårt lilla barn som snart ska komma. En alldeles ljuvlig känsla.

image