Efter att Elsa nu har varit morfinfri i 1,5 dygn så är vi påväg hem från Sahlgrenska. Det är en konstig känsla. Egentligen ingen lättnad för det känns inte som vi kan andas ut än. Det ska bli jätteskönt att komma hem, men det känns på intet sätt över. Det tar nog ett tag för oss att landa efter den här pärsen, att våga tro att det är över och bra igen.

De tog ett extra hb i morse för att kolla så att blodvärdet var stabilt och det var det. Lite lågt men stabilt så vi fick bege oss hemåt. CVK:n, alltså en slang i venen på halsen, skulle först bort. Den sista av alla slangar Elsa haft i sig. Det var inte alls roligt och Elsa grät och gallskrek lång tid efter. Tillslut kunde hon äta lite och somna i min famn. Efter det var det lite papperarbete, utcheckning och utpackning till bilen. Nu sitter vi här i bilen och undrar hur det kunde bli nästan sommar utan att vi märkt det.

image