Vi har inte ätit middag tillsammans jag och J på två veckor. Kvällarna är fruktansvärda. Sådär så att man lägger sig i fosterställning och stirrar ut i intet när det lilla barnet tillslut somnar.

Jag vet inte om hon har ont i huvudet, det kanske börjar bli trångt nu, eller om hon har ont i magen eller om det bara är en fas. Men det är i klass med koliken.

Det börjar vid 18-19 och fortsätter tills hon somnar vid ca 22. Skrik med möjligtvis minuter med bara gnäll och missnöjdhet.

Hua.

Posted in Livet
Share this post, let the world know