Att det uppstår skador i hjärnan vid utmattningssyndrom är ganska uppenbart som drabbad. Jag hittade en intressant artikel om det här. Kanske har jag skrivit om det förut men det har jag i så fall glömt bort..

Om jag får ett sms, samtidigt som någon pratar med mig, samtidigt som jag äter frukost, då blir jag riktigt stressad. Troligtvis ryter jag ifrån åt den som pratar med mig. Jag kan inte skilja på vad som är stress och inte, och jag klarar inte flera saker på en gång. Detta är alltså två år efter att jag gick hem från jobbet sista gången.

Mitt minne har försämrats avsevärt. Jag kan inte hitta namnen på personer som jag känt länge så som släktingar och gamla klasskamrater. Jag har svårt att komma på vad saker heter och hitta orden. Ni kanske kommer ihåg inlägget där jag berättade om Elsas skallmissbildning? Rubriken var utmaning men ordet jag egentligen sökte, men inte hittade, var prövning.

Numera stavar jag fruktansvärt dåligt både på svenska och engelska. Jag har till exempel svårt att skilja på färga och färja. Det var något som jag var väldigt bra på det förut, ett riktigt ess, och nu är det borta.

Som sagt är det uppenbart att hjärnan har tagit skada. Forskarna har goda förhoppningar om att hjärnan kan läka men hur lång tid de tar vet de inte.

Ibland känns det helt okej, vem behöver kunna stava när det finns rättstavningsprogram och man kan ju alltid fråga vad någon heter men ibland känns det rätt eländigt. Det känns som de förmågor som jag haft, som jag har förlorat var en del av det som gjorde mig till mig. Nu är de borta och de kommer inte tillbaka, inte i närtid i alla fall. Som att jag inte är riktigt mig själv utan de egenskaperna. Dessutom kan jag undra om jag någonsin kommer klara av stressen som är på arbetsplatserna idag. Vem behöver en stresskadad person som bara klarar av en sak i taget?

Nu låter ju detta som ett deppinlägg men jag skriver det för att öka förståelsen för utmattade. Det är så otroligt svårt att förstå för en som inte gått igenom det. Själv trodde jag, riktigt fördomsfullt, att det var trötta och lata tanter som blev utmattade. Hur fel hade inte jag! Det är de allra mest enträgna, ambitiösa människorna som blir utmattade. De som fortsätter att kämpa ända in i kaklet. De som av någon anledning inte byter taktik när de borde utan istället ångar på oförtrutet. In i väggen.


  • Carro

    Var på Vc idag och i väntrummet läste jag tara som innehöll en artikel om en överläkare som blivit utbränd och skrivit två böcker om det i diktstil. Nu minns jag träffande nog inte vad hon hette, men jag minns att jag tänkte att de där böckerna vill jag läsa