Vi har funderat fram och tillbaka kring det här med dop. J är traditionalist och skulle kunna döpa av den anledningen. Själv känner jag att det är viktigt att ha en tro för att döpa. Vi sa att vi skulle kontakta en präst för att diskutera dop och tro för att se hur vi skulle göra.

Sedan vi fick reda på Elsas skallmissbildning och eventuella syndrom och helt plötsligt känner jag att jag absolut vill döpa henne och det innan hon opereras. Det känns jätteviktigt. Så det blir dop men ett jättelitet sådant. Bara föräldrar och syskon. Dels för att vi inte orkar arrangera något, och dels för att Elsa ska undvika smitta fram till operationen. Det betyder inga större folksamlingar. Det betyder inga pussar på huvudet. Det betyder inget tagande på hennes händer.

Vi hoppas att vi istället kan ordna en namngivningsfest till sommaren när allt är över. Vi längtar ju efter att träffa alla släktingar men under omständigheterna får vi lösa det så här.