För oss kommer 2015 innebära utmaningar. Jag hade en känsla av det och sa det redan på nyårsdagen till J.

I torsdags var vi på Sahlgrenska i Göteborg med Elsa. Hon har sedan hon föddes varit sned i huvudet och haft ett litet huvud. Ett tag växte det inte alls men när vi åkte till Göteborg hade det precis växt 1 cm och allt kändes bra. Vi hoppades att snedheten var från förlossningen och att hon skulle räta ut sig av sig själv, så som alla läkare och BVC sagt till oss när vi frågat. Så var det inte.

Elsa har något som heter unicoronal synostos. Vissa sömmar i skallbenet har slutit sig för tidigt. När hon är 6 månader kommer de att operera henne och ta ben från ett ställe på skallen och byta ut det mot det i pannan. Förhoppningsvis är det allt och det blir först något dygn på intensiven och sedan en vecka på sjukhus.

I värsta fall är detta en del i ett syndrom och hon kan ha missbildningar på inre organ, fortsatta problem med utvecklingen av benen i ansiktet och få “intellektuella utmaningar”. Läkaren sa inte så mycket om det så jag vet inte om han inte var så orolig för det eller om han inte ville oroa oss.

Nästa steg blir remiss till röntgen. Någon gång ska de testa hennes DNA för att se om det är ett syndrom, men vi vet inte när. Och operationen blir om ca 3 månader. Resten vet vi inte så mycket om.

Elsas diagnos är inget livshotande och det ger oss tröst. Så är det. Det här blir vår utmaning. Mest av allt är jag så ledsen att Elsa ska behöva gå igenom det här. Men vi kommer klara det så som vi klarat alla utmaningar hittills. Tillsammans.


  • Sandra

    Men lilla gumman då! :o <3

  • http://www.plingesvardag.wordpress.com Ingela

    Men vad mycket att fundera på och att behöva prövas och gå igenom. Hoppas allt går bra men lillan vad synd man tycker om henne och er. Tillsammans klarar ni även denna utmaning!