Du läste rätt, ett liv utan mudd. I många månader levde jag i sköna mammabyxor med mudd i midjan. Hur kan denna uppfinnig med mudd i midjan gått alla vuxna förbi?
Varför envisas med hårda linningar och knappar när man kan ha en mjuk mudd som låter magen expandera bäst den vill?
Till min lycka hittade jag ett par superstrechiga jeans med hög midja så att allt kunde hållas där det skulle hållas samtidigt som det kunde jäsas bäst det ville. På så vis lyckades jag pensionera mammabyxorna för någon månad sedan.

Tills i förrgår när jag och mitt enda par jeans först blev nerkissade och sedan nedkräkta. Inte av oss själva. Jag hade inget annat val än att ta fram de däringa hårda jeansen. Och dra på trissor, de passade.

Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle kunna ha dem igen. Jag hade heller inte den där längtan efter mina gamla jeans som en del mammor verkar ha. Men nu är de på och snabbt gick det. Tydligen gillade jag strech redan innan jag fick barn. Bra tänkt där Lina i dåtiden. Bra tänkt!

Posted in Livet
Share this post, let the world know