Att vi hade fått oss en liten nattuggla förstod vi ganska snabbt. Det lärde vi oss att parera. De två senaste skriknätterna är dock något helt annat. 4,5h av absolut illvrål har lämnat mamma och pappa “lite urlakade”. Dagarna har fortsatt i en onöjd anda utan någon riktig sömn. Har man tur får man en liten vilstund med bebis på bröstet i alla fall. Innan allt börjar om.

Jag kan förövrigt säga att jag fortfarande inte har orkat prata i telefon med någon annan än min syster och mamma och knappt det. Jag har så många obesvarade sms och meddelanden. Det finns absolut ingen ork. Vi får hoppas den kommer åter snart. Tack och lov att det äntligen är helg så att J är hemma och kan avlasta. Kanske kan det hjälpa denna mamma att ladda batterierna.

image

Posted in Livet
Share this post, let the world know