Jag har flera gånger skrivit om hur jag känner mig udda, konstig och jobbig i min strävan efter en giftfri hemmamiljö. Dels beror nog känslan på att jag är något av en pionjär på området. I alla fall i vår bekantskapskrets. Att prata gifter i plaster är inget som vi tidigare har gjort. Har man inte själv funderat över kemikalier så är det säkert lätt att tänka “ja, men hur farligt kan det vara, plast har ju funnits länge och vore det farligt så skulle väl staten stoppa det”. Dessutom är jag uppfostrad till en artig individ och skulle ha svårt för att säga nej till presenter som jag inte skulle låta mitt barn använda. Det är liksom svårt att göra det på en fint sätt när gästen står i dörren.

Döm då om min glädje när jag hittade ett inlägg på kemikaliepappan.com om hur man kan hjälpa familj och vänner att visa omtanke för ens medvetna och giftfria föräldraskap. Hallelujah! Själv hade jag nog fastnat i tanken på att få vara den jobbiga mamman men som i allt i livet så finns det ju aldrig bara ett alternativ. Så jag tror jag kommer copy/paste:a brevet och maila ut till familjen när vi närmar oss födelsedag och jul. Tack för tipset Kemikaliepappan!