“Åh du din lilla jävel”
J sätter sig upp i sängen och berättar att det är en liten husalv som glider runt på en bänk med godis och J säger åt honom att sluta. Men han bara fortsätter.

“Nej!”
J tror att parasollet är på väg att flyga iväg och störtar upp ur sängen för att hålla det.

Plus några andra mer eller mindre bryska uppvaknande.

Vi testar alltså att sova tillsammans igen. Det går sådär kan man säga. J’s sömnsnack och mina kisspauser är kanske en bra övning inför småbarnstiden? Vi snittar väl en 6-8 uppvaknanden varje natt, hälften om vi sover var för sig.

Posted in Livet
Share this post, let the world know