Hon har inte alla hästar i stallet. Inte den vassaste kniven i lådan. Det är saker som kan sägas om min hjärna för tillfället. Eller tillfället och tillfället, det gäller de senaste 14 månaderna. Jag ska ge er några exempel, kanske har jag redan berättat om dom.

Häromdagen spelade vi yatzy (ypperligt för att öva hjärnan i huvudräkning). Det var min tur att slå och jag behövde bland annat fyrtal, chans och yatzy. Så slår jag den ena sexan efter den andra, tills alla fem tärningar är sexor och då säger jag ” hmm jag vet inte om jag ska ta det på fyrtal annars är det ju den bästa chansen man kan få”. J tittar upp på mig och säger ” ja eller så kan du ju ta dem på yatzy”.

Hissen går inte hela vägen upp…

image

Eller som i förra veckan.  Jag gick ut och satte mig i bilen och märkte att det redan satt en nyckel i tändningen. Då har jag fem dagar tidigare bara gått ur bilen. Stängt dörren och gått in. Tur att inget hände.

Eller som när jag ringde i panik till J och berättade att jag tappat nycklarna och var utelåst. Hans svar var “har du känt i alla fickor”. Ja i byxfickan låg så klart nycklarna. Själv hade jag bara kollat i jackfickorna.

Och det är ju lätt att bli rädd över sin egen nyfunna oskarphet. Men mest av allt blir jag häpen och full i skratt. Det är en sådan kontrast till hur jag var förut så det känns lite spännande att vara “osmart”. Jag undrar bara om jag någonsin kommer bli lika skarp som jag var förut.

Posted in Livet
Share this post, let the world know