Jag hyser lite hatkärlek till Alla hjärtans dag, som jag gör till så många traditioner. Jag gillar det för att det är en bra påminnelse för oss alla att visa uppskattning och komma ihåg de vi tycker om (jag kommer inte höra av mig till någon idag men jag gillar er alla ändå). Jag gillar det inte för att det känns så påtvingat. Lite “jaha nu kommer den däringa 14:e februari så nu ska vi köpa rosor och kalsonger till varandra fast vi bråkade som två idioter igår”.

Vi har gått ut och ätit på en Alla hjärtans dag och det gör vi inte om. I varenda fönster satt det par som åt kall mat och fick dålig service och inte pratade med varandra. Det kändes som vi alla var med i dolda kameran, som att vi alla lurats så kolossalt.

Och sen är det så där om man struntar i att köpa något, man väljer bort kärlekens dag, och helt plötsligt känner man sig som Kärleksgrinchen. Jag är kluven kan man säga.

Sen blandade jag ihop första april med alla hjärtans dag och skickade det här sms:et till J. Jag vet inte om han uppskattade det. Det är alltså vår bil på bilden. Och en påbackad betongsugga.

image

Posted in Livet
Share this post, let the world know