Imorse när J väckte mig så låg jag på tvärsen över vår gigantiska säng. Föttern hängde utanför på långsidan och jag hade armarna ovanför huvudet. Jag har ingen aning om hur jag hamnade så. Eftersom jag ska fokusera på sömnen så sover vi nu i skilda sovrum. 30 år unga och skilda sovrum, det är inte annat än att det känns lite vemodigt. Men helt ärligt så sover vi båda bättre. Eftersom båda pratar och går i sömnen så brukar vi troligen väcka varandra flera gånger per natt, men inte nu. Jag hoppas så klart att detta är övergående och att vi snart igen kan somna hållandes varandras hand som vi brukar.

Förresten har vår lilla kanin Juni kommit tillbaka till vår trädgård. Jag blir så glad när jag ser henne.

image

Posted in Livet
Share this post, let the world know