Det pågår en massiv skaffa-hund-kampanj här hemma. J har tjatat i åratal men helt plötsligt öppnade jag för att det kanske skulle vara mysigt. Jag vet inte varifrån det kom. Kanske var det ett behov att få in lite ny glädje i livet efter all denna sjuka.

Vi tänkte att det skulle vara en bra idé att börja titta på hundar för att känna om det kunde vara något för oss. Det var INTE en bra idé. Vi blev kära i Lillebror. Sedan dess har J gått omkring och visslat och sagt sitt till en låtsashund. I natt intensiferade han sin kampanj. Precis när jag skulle somna ställde sig J på alla fyra i sängen och kallade på en hund nedanför sängen. Denna procedur upprepades oräkneliga gånger i natt. När vi vaknade i morse var J rödspräng i ögonen. Jag säger ju det, det är mycket jobb med en hund!

image

Posted in Livet
Share this post, let the world know

  • Caroline

    Hundar är underskattade! Har träffat många utbrända som säger att hundköp mitt sjukskrivningen var den bästa rehab de kunde få. Som balsam för själen. Sedan är de ju rätt trevliga när man blivit frisk också, och tvingar en att komma hem i tid från jobbet, och få luft, röra på sig osv. Jag är dock allergisk, men jag var ganska nära en egen köpa hund-kampanj när det kom en liten toypudelvalp på besök på jobbet. Som en liten lurvg boll av kärlek!