Jag trodde inte att jag skulle gå in i väggen. När jag pluggade för för åtta år sedan trodde jag att jag var nära. Då drabbades jag av yrsel, öronsus och panikångest. Således så var det de symptomen som jag trodde att jag skulle få om jag någon gång närmade mig väggen igen. Så var det inte. Det enda som jag trodde att jag kände innan jag gick in i väggen var huvudvärk och migrän, mellan 3-7 dagar i veckan. I efterhand ser jag många andra tecken, men då var inget tydligt nog.

Jag har sagt att det inte finns en enda människa i min närhet som jag inte tror kan drabbas av utmattning. Varför undrar ni? Vi lever för stressiga liv. Svenssonlivets ekorrhjul är livsfarligt. Det ska vara fina jobb, mycket jobb, svara på mail på kvällen, kolla mailen det första man gör på morgonen, pengar att köpa grejer för, fina semestrar, alltid något nytt till hemmet, kanske en finare bil, eller en ny tv-bänk. Det tar aldrig slut. Alla som är i det hjulet kan, enligt min mening, drabbas av utmattningssyndrom. Lägger man till en lite för stor arbetsbörda, känslan av att aldrig hinna, svårigheter att påverka sin situation, krav från olika håll, övertid för att hinna med, mindre fritid, skippa träningen för att hinna äta, sova och jobba och så BOOM.

Läste ni om killen som blev förlamad av stress på aftonbladet? Han är inte ensam, jag har en kompis som också blev förlamad. Läkarna trodde det var ALS innan de kom fram till att det var stress. Hon är bra nu. Killen i artikeln kommer också bli bra men stress kan ge tillfälliga neurologiska skador. Av allt jag läst hittills så återhämtar sig hjärnan från det, dock med större stresskänslighet, men ändå.  Det är vad stress kan göra. Läskigt, eller hur?

Ändå springer vi vidare i ekorrhjulet. Det drabbar ju inte dig. Men det kan det göra.

Det finns några saker som kan förbättra dina odds mot stressen, enligt mig, och de bjuder jag på:
-Ha en bra balans mellan arbete och fritid.
-Håll dig till dina arbetstider. Jobba inte över.
-Gör saker som du mår bra av och som du vill.
-Rör på dig. Yoga, promenader, gruppträning eller gym, tumma inte på din träningstid.
-Umgås med människor som du trivs med och som du mår bra av.

Ja, det är väl lite en sammanfattning av klokskaperna så här långt. Skulle jag bli radikal så skulle jag föreslå 6 timmars arbetsdag för alla. Mer tid för balanserade liv. Mer jobb åt dem som inte har något. Downshifting för hela samhället. Jag sa ju att det var radikalt.

Posted in Livet
Share this post, let the world know

  • Anna

    Hej!

    Jag har varit inne på din blogg otaliga gånger på grund av ditt recept på glutenfria amerikanska pannkakor. Läste lite allmänt i bloggen idag och blev väldigt tagen av detta inlägg. Jag pluggar själv till psykolog och tyckte att du fångade problematiken med stress väldigt bra… Vet inte om du går i terapi, men annars kanske ACT skulle vara något för dig?

    Hursomhelst, bra skrivet och lycka till!

    Kram

  • Karolina

    Jag känner med dig Carro!

  • Karolina

    Hej Anna!
    Vad kul att du hittat hit och vad spännande med studierna till psykolog. Jag kör KBT nu och hade inte tidigare hört talas om ACT. Nu har jag läst om det och det låter spännande. Kan vara något för framtiden.

    Lycka till du med!

    Kram
    Karolina