När jag skriver detta sitter jag uppe vid vårt äldsta fönster och blickar ut över Öresund. Fönstret är nog från 20-talet och blickandet mot vattnet sker mellan andra hus och några industrier. Det jag skulle komma till är att det är ljust och klockan är 19.30. Att ljuset har återvänt till oss är så underbart att jag nästa saknar ord. Att åka hem med bussen till vårt hus, att gå genom trädgården och titta på blåsippor, skilla, krokus och snödroppar gör mig lycklig. Att veta att J snart kommer hem och veta att en mysig kväll väntar, det är så ljuvligt. Livet är gott trots strulande hantverkare och uppsagda kollegor.

Här ser ni några bilder från helgen då Tobbe, Amalia och lilla Nils var och hälsade på. Maken till söt bebis, han ser så go´och klok ut att man bara vill låna hem honom. Nu är han nog inte till utlåning för jag tror inte att Rent-a-baby har kommit till Sverige än, men ni förstår hur jag menar.