Jag måste skriva om en sak som det inte talas så mycket om. Bröllopsblues. Känslan efter bröllopet när allt är över och the party of your life har varit.
Vi hade ett fantastiskt roligt bröllop som vi är toknöjda med. Men kommer ni som är gifta ihåg känslan över alla val? Eller allra helst, allt som man valde bort, prioriterade bort. Det går ju inte att ha både både ett färgglatt ladugårdbröllop och ett lyxigt herrgårdbröllop. Någonstans gör man valet, detta vill vi helst. Den här brudklänningen är den bästa(även om jag gillar fem till nästan lika mycket). De här inbjudningarna blir det, även om det finns många andra fina osv.
När jag ser fina bröllopsbilder från andra par, ser brudklänningar, bröllopsinbjudningar, färger, blommor, detaljer osv så känner jag att åh, det borde vi ha gjort, eller det skulle jag också vilja ha haft. Det känns nästan förbjudet att erkänna det. Vi är ju så nöjda. och vilket I-landsproblem sen. Detta tror jag är min variant av bröllopsblues. Någon som känner igen sig?
Det jag tröstar mig med är att det kommer fler fester där man kan ha fina trycksaker, smarta detaljer, vackra blommor, bröllopstårta eller cupcakes osv. Varför ska tre-våningstårtor vara reserverade för bröllop? Passar ju lika bra på en trettioårsfest.
Foto: Martha Stewart Weddings