image

60 mil och en bil senare är vi äntligen i Västerås. Klockan är över 02. Morgonbluesen som ni kunde ana i förra inlägget har suttit i hela dagen. Ni vet en tankfull, tung och ledsam trötthet har bott i mig utan att jag själv vet varför. Men som mamma brukar säga “man måste ha en dålig dag för att ha en bra” eller “efter regn kommer solsken”.

Inte blev humöret bättre av att kocken inte dök upp när vi skulle kolla på festlokalen idag. Eftersom J blev kvar i Ryssland länge än beräknat(för några veckor sedan)så ligger vi fortfarande efter i bröllopsplaneringen och minsta setback fördröjer flera andra aktiviter. Som det runsheet vi skulle skapa tillsammans idag och stämma av med toastmastern på måndag… Prästen går inte heller att få tag i…men det behöver jag ju inte bry mig om nu. Dags att sova, imorgon är en ny dag:)

Jo, och enriktigt bra sak. J är så lycklig över vår nya bil. Nuförtiden kör man inte bil. Man myser.