Känner ni det? Att oxveckorna har börjat? 15 veckor till nästa röda dag. Vem kom på namnet oxveckorna? Att slita som en oxe är ett vedertaget uttryck, men oxveckorna?

Nja.

Men trött var jag när jag vaknade. Motigt kändes det att gå upp trots att jag fick en mysig frukost med tända ljus och J mitt emot mig.

Nu är det dags att börja det nya året. Träningsåret. Jag ska vara på gymmet kl.17 med förhoppning att få en eftertraktad sista minuten biljett till ett skivstångspass med bästa T. Om jag längtar? Nej. Om jag skulle betala för att slippa? Ja, men bara 200kr, så motståndet kan inte vara så stort.

Jag hoppas att träningen ska ge mig energi och få mig att sova gott. Den här ledigheten har gjort mig svårsövd. Jag vrider och vänder på mig, hör ljud utanför fönstret, hoppar upp ur sängen för att kolla så ingen blir skjuten utanför fönstret. Ja, sånt helt normalt.

Med det så hälsar jag träningsåret välkommen.

Posted in Livet
Share this post, let the world know