Jag har längtat efter den här söndagen. Det har varit så obeskrivligt hektiskt de senaste tre veckorna, ni har säkert märkt det på bloggandet. J har blivit befordrad och jobbar övertid hela tiden, nu initialt. Jag har de mest hektiska veckorna någonsin under de två år som jag har jobbat med gallerian. Lägg till en flytt på det och samtidigt har vi kört på med det sociala livet nästan som vanligt. Nu har den här första dagen utan måsten på över tre veckor kommit och jag njuter hejdlöst. Att bara kunna gå på en promenad utan att veta att man ska vidare någonstans efter är ljuvligt. Att stanna när man blir hungrig och kaffesugen och sitta och dra i timmar, det är livet på en pinne.

Bilden är från i fredags där jag äntligen hann fika med min fina vän Tanjapanja.

Posted in Livet
Share this post, let the world know