Mina lediga fredagar har blivit ett skämt. Jag jobbar och jobbar och jobbar. Ni vet känslan när man aldrig blir klar, jag hatar den. Man behöver få avsluta saker för att känna sig tillfreds. Eller man och man, JAG. Jag är inte så bra på stress så jag har lärt mig att planera bort stress, att vara tidsrealist. Men ibland vill jobbet annorlunda och då jobbar man. Jobbar och klagar. Japp, så är det.

Sen är jag förkyld också, ni vet reklamen med en kille i en kontorsglasbur som har snytpapper upp till midjan. Det är jag. Och lika mycket snor som finns i pappret runt mig finns också i mitt huvud. The never ending snooor. Mysigt.

Jag har så mycket att jag inte kunde medverka i radion när de ringde och ville att jag skulle prata bröllop. Jag kunde två morgnar på tre veckor och det passade dessvärre inte. Det var tråkigt på riktigt.

Men vädret är ju fint och jag har choklad hemma så det är ju inte helt förkastligt detta liv. Bara nästan.

Posted in Livet
Share this post, let the world know